Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och Lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda. För att finna våra karaktärer sökte vi i hela södra Sverige.

I uppsatsen undersöks den feministiska filmteorin utifrån ett feministisk perspektiv, för att sammanfatta och klargöra de ståndpunkter som utgör teorin. Fokus är framför allt lagt på sättet kvinnor representeras i film, och hur man kan tolka den kvinnliga närvaron. Diskussion förs angående de mest förekommande perspektiven inom filmteorin, såsom den psykoanalytiska, samt de alternativa perspektiven postkolonial och lesbisk teori, som bidrar till förståelsen av kvinnors representation i film. Resultatet av diskussionerna uppmärksammar både styrkor och svagheter hos teorierna, men visar framför allt hur relevant det är att använda sig av det feministiska synsättet för att öka jämställdheten inom filmbranschen, filmvärlden samt publiken..

Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll kundens transaktionskostnader för bokköp har för betydelse när det kommer till onlineboklådornas existens. Undersökningsdesign: I denna uppsats har en enkätundersökning gjorts med hjälp av campusstudenter på BTH. Enkäten skickades ut via mail samt att den delades ut till slumpmässigt utvalda studenter på campus. Slutsats: Av studien vi har gjort kom vi fram till att transaktionskostnader för kunden har en viss betydelse när det kommer till existensen av onlineboklådor..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll kundens transaktionskostnader för bokköp har för betydelse när det kommer till onlineboklådornas existens. Undersökningsdesign: I denna uppsats har en enkätundersökning gjorts med hjälp av campusstudenter på BTH. Enkäten skickades ut via mail samt att den delades ut till slumpmässigt utvalda studenter på campus. Slutsats: Av studien vi har gjort kom vi fram till att transaktionskostnader för kunden har en viss betydelse när det kommer till existensen av onlineboklådor..

AbstraktDenna studie handlar om förhållanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tänkande där kvinnor som feminina respektive män som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger på berättelseanalys av personliga berättelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och Såna som oss, vilka tolkas utifrån en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. På detta sätt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska självrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begränsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. Utifrån detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begärskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhållande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förståelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från barnmorskor.